Prognos för nya lokaler
Prognos för nya lokaler
Dämpat byggande men fortsatt historiskt höga nivåer
Dämpat byggande men fortsatt historiskt höga nivåer
Sedan 2021 har byggandet av nya lokaler varit historiskt högt. Det beror på strukturella förändringar i ekonomin vilket drivit efterfrågan på bland annat industri-, lager- och logistikbyggnader. Enligt Prognoscentrets nya prognos väntas aktiviteten bli lägre under de närmsta åren.
Den nya prognosen för lokalbyggandet visar att nybyggnationen av lokaler väntas minska fram till år 2026. Trots det väntas nivåerna ligga kraftigt över genomsnittet sedan finanskrisen.
Bedömningen är att antalet nybyggda lokaler i år uppgår till 3,9 miljoner kvadratmeter vilket är en minskning med 17 procent jämfört med 2023. Utfallet i år väntas därmed bli 7 procent lägre än vad Prognoscentret bedömde i augusti 2024. Nästa år ökar byggaktiviteten något och planar sedan ut under 2026.
Förväntad utveckling per byggnadstyp
Tabellen visar den förväntade årliga utvecklingen för olika typer av lokaler under prognosperioden 2024-2026, mätt i antalet påbörjade kvadratmeter.
Kort om olika lokaltyper:
Industrilokaler
▪️ De stora gröna industrisatsningarna i norr har under hösten drabbats av bakslag vilket dämpar förväntningarna om expansion i regionen under prognosperioden.
▪️ Till följd av störningarna som uppstod under pandemin prioriterar många företag motståndskraft i sina produktionskedjor istället för effektivitet och lägsta pris vilket bidrar till efterfrågan på industrilokaler framöver.
▪️ Upprustningen av det svenska och europeiska försvaret bidrar till att försvarsindustrier ställer om för att möta nya behov vilket ger gynnar nybyggnationen.
▪️ Totalt sett sjunker aktiviteten under prognosperioden och återgår till mer normala nivåer sett ur ett historiskt perspektiv.
Kontorslokaler
▪️ Kontorsmarknaden under 2024 har varit pressad till följd av svag konjunkturell efterfrågan och fortsatt anpassning till hybridarbete. Antalet outhyrda kontorslokaler är fler än under finanskrisen.
▪️ I takt med att konjunktunkturläget förbättras stärks finansieringsförutsättningarna. Den stärkta arbetsmarknaden bedöms också öka efterfrågan.
▪️ Prognosen för 2024 revideras ned jämfört med bedömningen från augusti. Under nästa år vänder utvecklingen och en positiv tillväxt väntas sedan resten av prognosperioden.
Affärslokaler
▪️ Detaljhandeln har pressats av konjunkturnedgången och strukturomvandlingen till ökad e-handel. Nybyggnationen av butikslokaler halverades t.ex. under 2023 jämfört med året innan.
▪️ Bedömningen är att efterfrågan på nya butikslokaler ökar gradvis under prognosperioden men från låga nivåer.
Lager- och logistiklokaler
▪️ E-handelns fortsatta tillväxt och ett ökat spekulativt byggande har drivit upp aktiviteten under de senaste åren. Det har bidragit till att utbudet överstiger efterfrågan. Det har dessutom byggts många stora lager-och logistiklokaler trots att mindre lagerytor är mer eftefrågade. Vakansgraden i beståndet ligger idag på nära 9 procent och väntas öka ytterligare framöver.
▪️ I den nya prognosern justeras nybyggnationen av lager- och logistikbyggnader ner. Antalet påbörjande kvadratmeter sjunker under hela prognosperioden.
Hotell och restaurang
▪️ Hotellsektorn har sett andelen företagskunder minska sedan pandemin men har istället kompenserats av en ökad inhemsk turism.
▪️ Hotell- och restaurangbranschen har klarat sig bra genom lågkonjunkturen jämfört med tidigare ekonomiska nedgångar.
▪️ Återhämtningen fördröjs enligt den nya prognosen men väntas öka svagt från och med nästa år.
Trafik och kommunikation
▪️ Fortsatt höga byggnivåer väntas framöver, bland annat till följd av satsningar på kollektivtrafik och flygplatser i tillväxtområden. Inbromsningen i bostadsbyggandet bidrar dock till att dämpa aktiviteten.
▪️ Nybyggnationen väntas öka under nästa år för att sedan plana ut 2026.
Vårdbyggnader
▪️ Nybyggnationen av vårdbyggnader beror av stora projekt och därför kan nivåerna variera kraftigt över åren. Aktiviteten sjunker något 2025 och 2026 men väntas ändå bli hög sett ur ett historiskt perspektiv.
▪️ En åldrande befolkning, ett åldrat fastighetsbestånd och samhällsutbyggnaden i Norrland bidrar till aktiviteten under prognosperioden. Regionerna ökar dessutom på satsningarna på "Nära vård" vilket bedöms öka eftefrågan.
Undervisningsbyggnader
▪️ SCB:s nedreviderade befolkningsprognos som kom sommaren 2024 visar att befolkningsökningen framöver väntas bli betydligt lägre än vad man tidigare trott. Det betyder också att elevunderlaget väntas minska under de närmsta åren. Den nationella trender döljer dock lokala skillnader. I tillväxtområden finns fortsatta behov av investeringar medan områden med ett redan svagt elevunderlag kan komma att tvingas till skolnedläggningar och indragna satsningar.
▪️ Bedömningen är att vi kommer från en investeringstung period där man ersatt ett åldrat fastighetsbestånd. Tillsammans med de nya befolkningsprognoserna pekar det på att nybyggnationen dämpas något under prognosperioden.
Övriga lokaler
▪️ I övriga lokaler ingår byggnader för många olika ändamål, t.ex. kultur och underhållning, idrottshallar, religiösa byggnader, kriminalvårdsanstalter, kaserner för försvaret och häkten.
▪️ Straffskärpningar, längre häktestider och kriminalpolitiska reformer ger en expansion av såväl permanenta som tillfälliga platser inom kriminalvården. Utbyggnadstakten är hög under prognosperioden. I tillägg bidrar försvarsmaktens expansion till ett akut behov av nya och moderna byggnader och anläggningar vilket bidrar till en förhöjd aktivitet.
Prognoscentrets prognoser för byggmarknaden publiceras tre gånger per år (april, augusti och november). De ger bedömningar för byggmarknadens alla segment och byggnadstyper 2-3 år framåt i tiden. Läs mer om vad som ingår i prognoserna här.
